Sitter och tänker på mina anfall. Fundera, vrider och vänder för att försöka svara på en fråga...hur mycket kontroll har jag faktiskt under ett anfall?
Under mina senaste anfall har jag fallit ihop som en kokad spagetti för att sedan dra igång ett anfall. Jag har hört allt som pågått men det är som att jag förlorat kontakt med kroppen och jag reagerar inte riktigt på uppmaningar och smärta. Jag har ganska bestämt hävdat att jag vidhåller kontrollen eftersom jag uppfattar vad som pågår och jag har hållit fast vid att jag tror jag skulle följa en uppmaning om någon bestämt och enträget krävde att jag skulle följa en uppmaning även om det inte skulle gå fort. Jag har även vidhållit att jag om jag slog mig mot något skulle flytta på mig så småningom om...Ju mer jag funderar på det desto mer känns det som jag klamrar mig fast vid gammal sanningar och en illusion av kontroll. Jag är inte längre säker på att jag faktiskt besitter den kontroll jag tidigare hävdat. Jag tror inte jag skulle flytta mig för att det gör ont så vida det inte är vass smärta att jag flyttar mig automatiskt och jag vete f*n om jag faktiskt skulle kunna följa uppmaningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar