Om du har läst min blogg kanske du har anat att jag är något enveten. Dem som känner mig brukar skämta om det eftersom det är ett av mina mer utpräglade drag. Under den här resan kan man nog säga att det både varit en resurs och ett hinder. Det har hjälpt mig att streta på genom allt, att kräva kontroll och svar trots att jag varit nästan helt borta, fortsätta träna genom nästan hela perioden och så vidare. Samtidigt har det gjort att jag kanske inte lyssna på min kropp så mycket som jag borde, att jag pressat på lite väl hårt ibland, att jag blundat för fakta och envetet stretat på istället för att ta hjälp från mina närmaste som alltid varit redo att ställa upp.
Jag tror (och hoppas) att min envishet i slutändan har gjort mer nytta än skada och att det är tack vare den som jag fortfarande kan stå upp och kalla mig en stark självständig kvinna som kan "roll whit the punches".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar