Jag och min kropp förstår inte varandra, eller rättare sagt vi missförstår ofta varandra. Av gammal vana tror vi att vi förstår de signaler vi ger varann men det blir fel i slutändan. Det är som om kroppen plötsligt talar danska. När den pratar lugnt och med mig förstår jag men när det går fort fattar jag ingenting och ibland kommer det något som jag tror betyder en sak men som egentligen betyder något helt annat. Den där samspeltheten man en gång hade där man visste att om jag mår på det här viset beror det på detta och jag kan lösa det så här eller om det gör ont på det viset kan jag göra detta....det är borta.
Här står nu jag och min kropp och talar olika språk och blir allt grinigare och mindre och mindre samarbetsvilliga. Det existerar inget förtroende mellan oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar